"Jag såg dej kyssa nån..." säger han tveksamt och rodnar.

"Aa...?" Jag fattar inte riktigt vad han menar.

"Och jag typ..." säger han men kommer inte längre

Då fattar jag vad jag menar.

"Jag fattar.." säger jag och skyndar mej därifrån.

Jag 'flyr' in på mitt rum och plockar upp mobilen för att kolla om det hänt nått.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inget nytt har hänt så jag lägger ifrån mej mobilen och 'gömmer' mej i kudden. Plötsligt plingar mobilen till och jag kollar upp.

Hur är det? Ett sma från Niall.

Bra, vadå då? skriver jag tillbaka.

Du fick så brottom.. får jag till svar och lägger ifrån mej mobilen en stund.

Aha, jag kom bara på att jag hade glömt en sak svarar jag efter en stund.

Men ska vi ses imorgon kl 12? frågar jag sen.

Visst    får jag som svar.

Jag ler, innan jag lägger ifrån mej mobilen kollar jag snabbt på klockan -16.42- Jag sitter och spelar spel på mobilen och messar med Niall i ca 1 timme innan jag går och äter middag. Som vanligt sitter jag där själv och stirrar ut i luften och petar i maten.. Plötsligt kommer nån och sätter sej mitt emot mej.

"Varför gick då igår?" frågar den.

"Jag... ehh.. Jag... Va tvungen att hämta en sak!" ljuger jag.

"Oke-ej...?" svarar den.

"Okej, helt ärligt blev jag lite förvånad och viste inte vad jag skulle göra..." erkänner jag. "Sorry Alex.."

"Det är lugnt.." säger han mer ser lite besviken ut.

Jag vaknar och kollar på klockan -11.17-

Ojj! Då hinner man inte äta frukost då... (; tänker jag och skrattar lite åt mej själv. Jag öppnar barderobsdörren och kollar lite på kläderna. Efter en stund väljer jag en mörklila klänning och ett par svarta skor (på bilden där uppe). Jag tar plattången och plattar lite fast håret oftast va platt ändå. Jag tar några hårspännen, knyter en vanlig knut på lite av håret, som ligger bakom luggen, i nacken och sätter fast hårspännena så att knuten inte lossnar. Jag smikar mej lite innan jag är redo. Det tog lite längre tid än jag trott och när jag kollar på klockan visar den 11.48 så jag skyndar mej och springer nästan ut. Jag går snabbt längs gatorna och letar efter rätt ställe. När jag ser hotellet skyndar jag mej in och upp till killarnars rum och knackar på. Dörren öppnas och jag ser Nialls ansikte sticka ut genom dörren.
"Hej sötis!" säger jag och kysser honom snabbt.
"Hej!" säger han och kysser tillbaka.

Vi går in och dom andra sitter på en soffa och ser lite ledsna ut.

"Vad har hänt!?" frågar jag oroligt.

Meer? -Out of Fantasy- igen så det är därför det blir lite tråkiga delar...   

Nellie, säg nått då! Varför kommer du inte på nått att säga!? Han är ju så söt, det är ju vårt att komma på nått då! "Eller?" frågar Niall.
"Oj, förlåt! vad sa du?" frågar jag och rodnar lite.
Varför lyssnade du inte!? Sluta samtala med dej själv i huvudet!
"Ska vi gå?" frågar han.
"Visst, men vart?" frågar jag.
"Vet inte.." svarar han. "Mej kanske, fast dom andra är där..."
"Okej, men det gör inget!" Vi går hem till Niall, eller till hans hotellrum. Innan vi går in i 'rummet' stannar han och ser mej i ögonen. Jag kollar upp på honom, han är lite längre än mej.. Han lutar sej lite närmare och kysser mej.
Yeeeey!!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi går in genom dörren -hand i hand-. Vi går in i vardagsrummet för att hälsa på dom andra. När vi kommer in i rummet sitter det en tjej på soffan och stirrar på mej. Jag känner igen henne.

"Thea!?" frågar jag förvånat.
Hon gick på min gamla skola ett tag, men sen slutade hon för att hon skulle tillbaka till sin gamla skola...
"Nellie!?" frågar hon lika förvånat. 
Nästa alla i rummet kollar konstigt på oss utom Louis som mest såg förvånad ut.

"Vad gör du här!?" frågar Thea.

"Jag..." börjar jag men vet inte vad jag ska säga.
"...Är här med mej!" fyller Niall i och ler mot mej. Jag ler tillbaka.

Vi pratar ett tag för att reda ut allting. Jag får ett sms igen och tar fram mobilen.

Varför svarar du inte? Hallå, Nellie! står det -från mamma-

Jag lägger tillbaka mobilen i fikan och känner att tårarna trycker bakom ögonlocken.

"Jag måste gå..." säger jag och skyndar mej ut i hallen. Jag hör att någon förljer efter och gissar att det är Niall.

"Vart ska du?" frågar han.

"Hotellet.." säger jag och tar på skorna.

"Varför ska du gå?" frågar han envist.

"Vi kan väl ses imorgon?" frågar jag och underviker frågan han ställde.

"Jaa!" säger han och ler.

"Bra, hejdå!" säger jag och skyndar mej ut för att han inte ska hinna fråga nått mer.

När jag kommer in på hotellet kännerjag hur en tår rinner ner för kinden. Jag ser att Alex sneglar (stav..?) på mej mej men snabbt kollar bort.

Varför har han slutat prata med mej!? frågar jag mej själv men fortsätter gå.

Jag går in i hissen och tårkar några tårar. Precis innan dörrarna stängs skyndar jag mej ut och fram till Alex som vänder rygger till mej.

"Varför har du slutat prata med mej?" frågar jag lite smått irriterat.

"Har jag?" frågar han och låstas som om han inte vet vad jag pratar om.

"Ärligt?" säger jag och blänger på honom.

"Jag såg dej kyssa nån..." säger han tveksamt och rodnar.

"Aa...?" Jag fattar inte riktigt vad han menar.

"Och jag typ..." säger han men kommer inte längre.

Då fattar jag vad jag menar.

"Jag fattar.." säger jag och skyndar mej därifrån. Jag 'flyr' in på mitt rum och plockar upp mobilen för att kolla om det hänt nått.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Meer?? Lite tråkig del men har lite för lite fantasi (;

"Hej Niall!" säger jag när jag kommer fram till honom på caféet.

"Hej!" säger han och kollar på mej.

Nellie, ta det lugnt och gör inget dummt nu!
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag sätter mej mitt imot honom och ler blygt. Han ler tillbaka.
Hans leende är såå sött!

Vi sitter tysta ett tag, ingen av oss vet vad vi ska säga.. Plötsligt kommer servitören med fika, Niall hade visst redan beställt. 
"Tack!" säger jag till servitören och ler.

Nialls perspektiv--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hon verkar så snäll, och söt! Tänk om hon inte tycker om mej!? Vad ska jag göra då?

"Gillar du bullar?" frågar jag eftersom jag inte kommer på nått annat att säga, sen inser jag hur dumt det låter och ångrar mej genast.
"Ja," svarar hon och verkar inte tycka det är ett dugg konstigt.

"Så vad är din favoritlåt?" frågar jag nyfiket.

"Eeh... Tror det är 'Animal' av Conor Maynard, men är inte säker.."svarar hon. Jag blir lite besviken för att det inte är en av våra låtar, men hon får väl gilla vad hon vill.
"Du då?" frågar hon sen.

"Fly me to the moon, tror jag" svarar jag.

Nellies perspektiv-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nellie, säg nått då! Varför kommer du inte på nått att säga!? Han är ju så söt, det är ju vårt att komma på nått då!

"Eller?" frågar Niall.
"Oj, förlåt! vad sa du?" frågar jag och rodnar lite.

Varför lyssnade du inte!? Sluta samtala med dej själv i huvudet!

"Ska vi gå?" frågar han.

"Visst, men vart?" frågar jag.

"Vet inte.." svarar han. "Mej kanske, fast dom andra är där..."

"Okej, men det gör inget!"

Vi går hem till Niall, eller till hans hotellrum. Innan vi går in i 'rummet' stannar han och ser mej i ögonen. Jag kollar upp på honom, han är lite längre än mej.. Han lutar sej lite närmare och kysser mej.

Yeeeey!! 

Meer??    

Har ändrat på en sak i persentationen: Nellie har levt själv i ½ år ist för 1½ år och hennes pappa och syster dog när hon va 18 ist för 17, så att ni vet   

// Harrie

Jag sätter mej på sängkanten när det plötsligt knackar på dörren så jag måste resa mej igen...

"Hej, är det du som är Nellie?" frågar en svarthårig kille när jag öppnar dörren.

"Erm... Jaa," svarar jag tveksamt. "Och du är...?"

"Jag heter Zayn och är Niall vän.." svarar han. "Niall har varit lite 'borta' sen ni råkade gå in i varandra och sen ni stötte på varandra igen igår har han inte slutat prata om dej..."

Har Niall pratar om mej med sina kompisar!?

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har just gett mitt nummer till en 'främling' O.o tänk om han ljög...

Nellie sluta tveka, du kände ju igen honom från Alice bilder! säger jag till mej själv. Plötsligt plingar det till i min mobil. Jag tar upp den och ser att det är ett sms från ett nytt nummer.
Hej! står det.

Hej...? skriver jag tillbaka.

Niall skriver han tillbaka.

Aha    skriver jag.

Träffas nån gång? frågar han.

Visst skriver jag och ler.

I morgon klockan 12?

Visst, ses då   

Ses!

Jag lägger ifrån mej telefonen och går ner för att äta.

"Hej Thea!" säger Alex när jag kommer ut ur hissen.

"Hej Alex!" jag låter nog gladare än vad jag brukar för han tittar lite konstigt på mej.

"Hänt nått?" frågar han.

"Nej, vadå då?"

"För typ en halvtimme sen kom du in hit och grät..."

Jag skrattar lite och går därifrån.

Alex pratar ALLTID med mej så fort han ser mej, det blir lite irriterande efter tag.

Jag vaknar av att mobilen låter. Jag sätter mej upp och tar fram mobilen.

Nellie!? Vart är du? skriver mamma.

Kan hon inte bara sluta bry sej!? Jag fick ta hand om mej själv i ½ år och sen kommer mamma och säger att hon inte vill se mej längre, tror hon då att efter 1 ½ år att jag plötsligt ska börja prata med henne igen!?

Jag hatar dej, fatta det! tänker jag och är nära på att kasta mobilen i golvet.

Jag tar på mej några 'tillfälliga' kläder och går ner för att äta frukost.

När jag kommer ut ur hissen ser jag att Alex står med ryggen mot mej så jag skyndar förbi bort mot matsalen, jag orkar inte prata med honom just nu...

När jag kommer upp på mitt rum igen kollar jag snabbt på klockan -11.15- jag satt visst där ner ganska länge...

Jag tar fram en ljusblå klänning med ett svart skärp och ett par vita/silvriga skor. Jag tar på mej allt och lite smink, sen är jag redo. Jag kollar på klockan igen -11.48- bäst jag går, det är en liten bit att gå.

"Hej Thea, Snygga kläder!" säger Alex när jag kommer ner, han kollar på mina kläder.

"Hej Alex, tack!" säger jag och fortsätter gå.

"Hej Niall!" säger jag när jag kommer fram till honom på caféet.

"Hej!" säger han och kollar på mej.

Nellie, ta det lugnt och gör inget dummt nu!

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Meer?

På vägen ut ur min favoritbutik råkar jag gå in i någon.

"Ojj, förlåt!" säger jag och kollar upp på personen som visar sej vara en kille.

"Det är lugnt, det va mitt fel!" svarar han och tar av sej solglasögonen han hade på sej.

Då känner jag igen honom. Han är med i Alice favoritband -tror jag-!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

På väg tillbaka till hotellet kan jag inte sluta tänka på dom blåaögonen som var i stort sett det ända jag hade kunnat se... Jag gå rin genom hotelldörren och är 'försvunnen' i mina tankar.

"Hej Nellie!" säger Alex när han ser att jag kommer. "Nellie?"

Jag hör honom inte, jag bara går och drömmer.

"Nellie!" ropar han.

"Erm... ojj... va?" frågar jag när jag insett att han sakt nått.

"Mår du bra?"

"Jaa, varför skulle jag inte?"

"Du verkar lite borta.."

"Eeh... Nej, jag mår jättebra!" säger jag och skyndar mej mot hissen.

Hissdörren öppnas och några går ut, sen går jag in. Jag lägger mej på sängen och kan inte sluta tänka på honom, fast jag knappt vet vem han är! Jag önskar att vi hade haft mer tid!

"Nej, jag såg mej inte för!" protesterade jag.

"Inte jag heller!" Vi bråkade nästan.

"Erm... Vi behöver gå nu Niall.." hade någon sagt, sen var dom borta...

Jaja, jag vet vad han heter men inte mycket mer.

Nästa dag gick jag till min favoritbutik igen och hoppades att jag skulle träffa honom igen.. Men det gjorde jag inte. Jag gjorde samma sak i typ en vecka..

"Så du är här igen?" hör jag någon säga och jag vänder mej snabbt om.

"J-jaa.." Det var han!

"Niall föresten," säger han och ler.

"Nellie," jag ler tillbaka. Plötsligt ringer min mobil, den som inte ringt på evigheter. Jag tar fram telefonen och kollar vem som ringer, när jag ser vem det är trycker jag snabbt på 'lägg på'-knappen.

"Vem va det?" frågar Niall nyfiket.

"Mamma..." svarar jag.

"Orkar du inte prata med henne eller?"

Då får jag ett sms från mamma.

Vart är du? står det. Jag låter bli att svara.

"Eeh... Jag måste gå.." säger jag och skyndar därifrån.

En tår letar sej ner för kinden när jag går in genom hotelldörren.

"Har det hänt nått?" frågar Alex oroligt när han ser mina tårar.

"Nej, inget.." svarar jag och flyr mot hissen och in på mitt hotellrum.

Varför gick jag!? frågar jag mej själv och får lust att slå till mej själv. Jag vill ju lära känna honom bättre, men jag fick väl lite panik när vi bara pratade om mamma.

Jag sätter mej på sängkanten när det plötsligt knackar på dörren så jag måste resa mej igen...

"Hej, är det du som är Nellie?" frågar en svarthårig kille när jag öppnar dörren.

"Erm... Jaa," svarar jag tveksamt. "Och du är...?"

"Jag heter Zayn och är Naill vän.." svarar han. "Niall har varit lite 'borta' sen ni råkade gå in i varandra och sen ni stötte på varandra igen igår har han inte slutat prata om dej..."

Har Niall pratar om mej med sina kompisar!?

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Meer? snälla dissa mej inte!

Jag går ut ur hotellrummet och sen mot hissen. Går in i hissen och åker ner till första våningen.
"Hej Nellie!" säger Alex -en kille i 20-årsåldern som jobbar på hotellet- när jag kommer ut ur hissen.

"Hej Alex!" svarar jag.

"Vad ska du göra idag då?" frågar han som vanligt.
"Typ samma som alla andra dagar.." svarar jag och småskrattar lite. "Du då?"
"Typ samma, fast det jag brukar göra   "
"Jag kanske ska... gå..."
"Jaa, det kanske du... ska..."

Jag går mot matsalen och tar lite frukost. Jag sätter mej, själv, och äter snabbt.

När jag har ätit klart går jag ut på stan -igen-.

På vägen ut ur min favoritbutik råkar jag gå in i någon.

"Ojj, förlåt!" säger jag och kollar upp på personen som visar sej vara en kille.

"Det är lugnt, det va mitt fel!" svarar han och tar av sej solglasögonen han hade på sej.

Då känner jag igen honom. Han är med i Alice favoritband -tror jag-!

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Meer?? lite kort del, men vill se om ni tycker den verkar bra först, och om någon läser...

'Jag' är snart 19 år och heter Nellie. Min pappa och min syster Alice dog när jag va 18 och sen dess har min mamma struntat totalt i mej, utöver när hon skriker åt mej att försvinna, så till slut gjorde jag det. Jag har inga syskon men har alltis velat ha, tills nu... Jag har levt själv i ca ½ år, mamma saknar jag inte, bara min 'gamla' mamma och min pappa, saknar den tiden då vi va en riktig familj.

Jag har mörkt brunt hår, nästan svart, som nästan når midjan, mina ögon är också bruna.

Tror det va allt, skriver första delen imorrn, men hinner inte just nu...

(vill ni ha mer sen får ni kommentera, tar bort taskiga kommentarer)